Smärtan är fortfarande olidlig men vi andas lättare jag och Pippi.

Hon var orolig när jag hämtade henne och litet tag hemma.

Hon fick gå in i det stora stallet så hon slapp komma in i fölboxen. Hon kände sig lugn när Calle kom in och de pratade en stund. Precis som de pratade om vad som hänt med Anton...

Calle blev orolig när han såg att bara pippi kom hem själv..han stod och kallade mot häst transporten när pippi gått in i stallet..Älskade calle han är så klok...

Pippi är fortfarande nedstämd och säger inte mycket...äter ganska dåligt men har ingen temp iallfall juverna har börjat sina och de är varken hårda eller ömma...hoppas bara att det håller i sig.

Imorgon ska hon få komma ut med Petra och Sigge i en större hage. Tror hon kommer uppskatta lite sällskap.

det kommer väll kännas bättre med tiden, men det känns så orättvist. Man frågar sig hela tiden varför..

Älskade lilla Anton , hoppas Rex har hittat dig och tar hand om dig.