Silverrex 1990 - 2003

Idag är det 7 år sedan Rex fick lämna oss...tiden läker inte alla sår. Verkligen inte. Han var verkligen mitt allt. Han har lärt mig allt...Att lyssna och att känna.

Har han att tacka för att jag idag är duktig på att sitta kvar iallafall. Hade honom från 93 och framåt. Han var en sån häst folk tyckte borde skjutas. Men han blev till vår lilla hund. En envis ponny som älskade sin familj, Han skulle gärna gå över både eld och vatten ifall man bad honom..10 år är ingen tid att vara med någon man älskar. Jag vet inte vad mer jag skulle kunna skriva. Han kan inte förklaras med ord. Ibland tror man nästan att han finns kvar...hans själ kanske hittade cashmere..som också haft det tragiskt. När jag såg cashmere första gången vr det som att jag hittat något jag tappat. Hans humör och ansikts uttryck är som rexs. Min bror som för första gången såg cashmere i stallet hemma i sverige..sa han liknar rex. Inte i färg eller storlek inte rörelser. men Något i honom. Han blick? jag vet inte...men jag är säker, Han var inte klar här. Folk får tycka vafan de vill om detta. Vissa har inte samma känsla som mig för djur. eller som vår familj. men vi älskar våra djur och har de tills döden skiljer oss åt.

Vila i frid Silverrex.

Skulle kommit en märr idag, men hon kommer på måndag istället, Blir tajt men de får gå. Får se om jag får börja hos Ami på måndag eller de tänker klabba med papper...hmm..tröttsamt.

Lugn helg...rätt skönt, börjar bli gammal och nästa helg blir inte nådig.

Rápido fick komma ut på bete hos fabror zigge och Storasyster. Pepina tycker det är så mysigt med fölis. Skönt, Pippi och pepina med lilla fölis. Hela familjen. Sigge känner nog sig lite ensam. han får leka hingst och passa de ist. Calle får enbart titta på me han är nöjd med det, han har ju massa gott gräs.

Ozzy ska börja dra vatten till betet...haha. ska fixa en bra kärra så han slipper slita så mycket. Me han tyckte det var skoj efter några skenturer .

Näe...dåligt sliten idag..

Lägger upp en bild på Aron...26 år på bilden. En häst som jag fick chansen att lära känna. vi hade mycket skoj och han lärde många barn att rida . Så illa han blivit behandlad men han litade iallafall på oss. Ställd mellan två höghus för att dö, då 17 år gammal.  Har aldrig sett en häst bli så lycklig över att se sin vagn. Jag har träffat många kloka hästar...men Aron han tog nästan allaa. Han blev 28 år gammal. Hade han inte blivit sjuk hade han nog levt i 10 till. Han är en sån häst alla skulle få chansen att träffa.  Tack Aron. Te Amo . Vila i frid.